Ny Bok: 

Dante berättar i den Gudomliga komedin om hur Francesca och Paolo, när de tillsammans läser om Sir Lancelots förbjudna kärlek, inser sin egen.

De läser och lär därmed känna sig själva. Det blir deras öde.

Men eftersom du nu så ivrigt längtar
att höra vilken rot vår kärlek hade
skall jag berätta det, fast under tårar
om hur Lancelot, hur han av Amor snärjdes
läste en dag vi två för att förströ oss;
allena var vi, anade ej något.
Fler gånger tvang lektyren våra blickar
att mötas, tvang allt blod från våra kinder;
ett enda ställe har oss sen besegrat.
Vi läste om hur eftertrådda läppar
som log, av denne älskare blev kyssta;
och han som aldrig ifrån mig skall skiljas
kysstes helt skälvande mig då på munnen

Om Vetenskap om Läsande är en summering av en äldre, livserfaren och rimligt bildad herres, lärdomar av akademiska studier. Det blir ett vittnesmål från en student som inte längre har någon karriär att bevaka eller något behov av forskningsmedel.

Bokens ton är sorgesångens (ibland också pamflettens) över litteraturämnet, en gång en högaktad institution vid universiteten, men numera underordnat annan humaniora, eller förlovat med skapande svenska gubevars. Ämnet som en gång på 60-talet kallats litteraturhistoria med poetik har förlorat sin status och kallas idag litteraturvetenskap. Oklart dock varför.

De kurskamrater och nya studenter som författaren till Om vetenskap om Läsande studerade tillsammans med de första åren, hade i några fall faktiskt inte läst Strindberg på gymnasiet. Däremot var de bekanta med Goldings Flugornas Herre, men den hade de nog läst enbart för att diskutera mobbing.

Inte underligt att det går åt helvete. Här alltså en sur gammal gubbes försök att trampa i klaveret med hopp om en skräll.

I Om Vetenskap om Läsande diskuteras vad som var viktig läsning, vad som gav utbyte och vad som inte: Tidiga möten med Dumas eller sena med Derrida.

När man läser tycks det vara en avgörande olikhet mellan bestämd och obestämd form, mellan en tolkning och tolkningen. Det är skillnaden mellan hur trolösa älskare läser Madame Bovary och hur läsecirkeldamer läser, hur apotekare och strebrar, hur förälskade toffelhjältar? Vem av alla dessa läser rätt? Alla eller ingen? En trivial fråga som ändå ständigt blir ställd.

Och det visar sig att en läsare och Läsaren inte ens tillhör samma kategori.